Det är ungefär 80 000 personer i Sverige som har diagnosen epilepsi, ca 12 000 av dem är barn och ungdomar under 18 år. Oftast är det barn eller äldre som drabbas. Det kan vara lite svårt att förstå vad som händer i hjärnan. Här har vi försökt förklara på vårt sätt.
Följande händer i hjärnan vid ett anfall:
Om du sätter fingret på till exempel en varm spisplatta så skickas blixtsnabbt kemiska och elektriska signaler till hjärnan, som är kroppens nervcentrum.
I hjärnan sprids signalerna i ett nätverk av miljontals nervceller som är sammankopplade med nervtrådar.
Längs nervtrådarna går de elektriska signalerna via "relästationer".
Relästationerna reglerar signalernas hastighet mellan nervcellerna med hjälp av ett stoppämne.
Vid ett epileptiskt anfall saknas det stoppämnet och de elektriska signalerna sprids okontrollerat till flera nervceller.
Ett epileptiskt anfall är symptom på en plötslig och tillfällig rubbning i hjärnans funktioner. Rubbningen gör att det sker okontrollerade signaler mellan nervcellerna i storhjärnan, vilket kan leda till muskelryckningar eller så kallade frånvaroattacker.
Det finns många olika orsaker till epilepsi. Till exempel kan det bero på ärftlighet från någon förälder eller på en mindre ärrvävnad i hjärnan från fosterutvecklingen.
Det går inte alltid att fastställa vad som orsakar anfallet eller anfallen.
Vem kan få epilepsi?
Vem som helst kan få ett epileptiskt anfall, när som helst i livet. Om man har haft ett enstaka anfall behöver inte det betyda att man har epilepsi. Vissa personer får bara något eller några anfall och andra kan ha flera anfall varje vecka – ibland flera om dagen.
Anfall som inte är epilepsi kan vara orsakade av till exempel sömnbrist, alkohol eller droger. De kan också orsakar av en infektion och då brukar man säga att anfallet är “provocerat”.
Hur länge har man epilepsi?
De flesta som är barn när de får epilepsi blir av med den innan de blir vuxna.
Vissa typer av epilepsi växer inte bort men de flesta typer kan behandlas så att man inte får så många – eller inga – anfall.
Hur ser anfall ut?
Hur anfallet ser ut beror på var i hjärnan urladdningen sker och om det sker i en del av hjärnan eller i hela hjärnan, alltså vilken anfallstyp man har.
Ett anfall kan komma plötsligt och kan pågå alltifrån några sekunder till några minuter. De allra flesta slutar inom fem minuter.
Man brukar dela in epileptiska anfall efter anfallstyp beroende på hur anfallet startar i hjärnan. En typ är generaliserade anfall som påverkar hela hjärnan. En annan typ är fokala anfall som endast påverkar ett litet område av hjärnan. Vidare finns det även ospecifika anfall vilket innebär att det är svårt att avgöra vilken typ (fokala eller generaliserade) anfallet tillhör. Vissa anfall kan nämligen vara en blandning – det vill säga både generaliserad och fokal.
Gå direkt till sidan Generaliserade anfall.
Gå direkt till sidan Fokala anfall.
Gå direkt till sidan Så fungerar hjärnan.